Sökresultat

CEC inleder det nya året med ett nytt namn, en ny föreståndare och en ny ledarskapsorganisation. Men det mesta är sig ändå likt – CEC fortsätter sitt arbete för en hållbar utveckling genom forskning, utbildning och samverkan, över sektorsgränser. Den nya organisationen stärker CEC genom att ordföranden för styrelsen och föreståndaren nu är två olika personer. Föreståndaren kommer att ha stöd av fy

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/nytt-ar-nytt-namn-ny-forestandare-och-ny-organisation-cec - 2025-10-03

Markku Rummukainen har på nytt intagit en framträdande position i Aktuell Hållbarhets årliga rankning av landets "Hållbarhetsmäktigaste 2021". Den här gången hamnar han på plats 23. Markku Rummukainen är professor vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) och hans klimatforskning handlar om utveckling och utvärdering av avancerade regionala och globala klimat- och jordsystemmodeller, och de

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/markku-pa-nytt-en-av-landets-mest-hallbarhetsmaktiga - 2025-10-03

Tillräckligt med mark för framtida produktion av mat och biomassa, bevarande av grönytor i städerna och ett skogsbruk där mer hänsyn tas till naturvård och klimat. Det är några av punkterna när forskare i Lund tillsammans med relevanta samhällsaktörer listar de 15 viktigaste utmaningarna för att uppnå hållbar markanvändning i Sverige. Hur vi använder marken är en av de viktigaste faktorerna bakom

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/de-viktigaste-utmaningarna-en-hallbar-markanvandning - 2025-10-03

Många arter av humlor hotas av klimatuppvärmningen, men inte alla. Mörk jordhumla är världens vanligaste humla och så lär det förbli. Forskare från Lunds universitet har nämligen upptäckt att den gynnas av att klimatet blir allt varmare. Genom att undersöka jordhumlor som har samlats in av amatörer och forskare under 150 år har biologer och klimatforskare på Lunds universitet kommit fram till att

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ett-varmare-klimat-gor-varldens-vanligaste-humla-annu-vanligare - 2025-10-03

Grattis Emelie Wihlborg, miljövetarstudent från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Lunds universitet, som fått ett Sysav-stipendium på 20 000 kronor! Du har belönats för din masteruppsats i strategiskt miljöarbete som du skrev i våras – berätta, vad handlar den om? – ​Min uppsats undersöker möjligheterna – och svårigheterna – med att återbruka vitvaror, i en europeisk kontext. Jag kolla

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/miljovetarstudent-belonas-med-sysav-stipendium - 2025-10-03

Idag överlämnar Klimatpolitiska rådet sin rapport till regeringen, där man granskat hur återhämtningspolitiken i samband med Coronakrisen påverkar Sveriges möjligheter att nå de klimatpolitiska målen. Rådet menar att hur återhämtningen från Coronakrisen blir, är viktigt även för klimatomställningen. Om de stora ekonomiska stimulanser som sjösätts inriktas på att bidra till att nå klimatmålen förbä

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimatpolitiska-radet-vill-se-okad-takt-i-klimatomstallningen - 2025-10-03

Skogen står i fokus för en intensiv debatt för tillfället. Det handlar, grovt förenklat, om vilka klimatnyttor skogen kan ge, antingen genom att stå kvar och binda kol, eller genom att användas som ersättning för fossila bränslen och fossilintensiva material. I en ny kunskapsgenomgång från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet går Markku Rummukainen, professor i klimat

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/skogens-klimatnyttor-en-balansakt-i-prioritering - 2025-10-03

Boreala torvmarker lagrar stora mängder kol, men varmare och torrare förhållanden orsakade av klimatförändringen kan innebära att dessa ekosystem omvandlas till kolkällor. Utrustad med drönare och värmekameror har Julia Kelly, som nyligen disputerade vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), studerat vilka faktorer som påverkar torvmarkernas koldioxidflöde. Boreala skogar och torvmarker la

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/dronare-ger-nya-insikter-om-torvmarkers-koldioxidutslapp - 2025-10-03

I ett nytt pilotprojekt undersöker forskare från Lunds universitet tillsammans med Marint centrum i Simrishamn hur mycket mikroplaster tumlare och sälar från svenska vatten har i sig och hur detta i förlängningen påverkar djurens hälsa. Inom två veckor hoppas man ha de första svaren. På labbet i Lund ligger rödbruna tarmar från sälar och valar (tumlare) från Sveriges kuster i olika påsar. Proverna

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forskare-i-lund-pa-jakt-efter-mikroplaster-i-valar-och-salar-fran-svenska-vatten - 2025-10-03

Ett internationellt forskarteam har hittat en ny metod att förutsäga hela pollensäsonger, något som kan hjälpa sjukvård och allergiker att planera för minskade besvär. Något liknande verktyg har inte använts inom området tidigare. Samtidigt visar forskarna att framtidens pollensäsonger kan bli 60 procent svårare på grund av klimatförändringen. Våren är äntligen här och med den kommer sol, värme oc

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-metod-forutsager-hur-svar-sasongen-blir-graspollenallergiker - 2025-10-03

Genom att övergå till resultatbaserade miljöersättningar sporras jordbrukare att utföra miljöåtgärder som gör mest miljönytta och inte, som idag, göra sådant som stör den ordinarie produktionen minst. Det kan till exempel handla om att placera så kallade skyddszoner på rätt ställen. Det menar William Sidemo Holm som nyligen disputerat med en avhandling om biologisk mångfald och ekosystemtjänster i

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/okad-miljonytta-med-ratt-placerade-miljoatgarder - 2025-10-03

Cenntrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) utlyser möjlighet att söka finansiering för ett doktorandstipendium inom miljövetenskap vid Naturvetenskapliga fakulteten och Forskarskolan Agenda 2030. Forskare inom miljövetenskap ges nu möjlighet att söka stipendium för en doktorandtjänst inom miljövetenskap. Doktoranden kommer att arbeta vid Naturvetenskapliga fakulteten och vara ansluten till Fors

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forskare-kan-soka-finansiering-doktorandtjanst-inom-miljovetenskap-och-agenda-2030 - 2025-10-03

I sommar ska doktoranden Sofia Blomqvist ut och undersöka hur pollinerande insekter, som humlor och solitära bin, vid vägkanter mår. Det finns dock ett problem. Humlebon är väldigt svåra att hitta. Nu hoppas hon kunna träna hunden Ylle att hjälpa henne. Tryffel, vägglöss och droger – det är bara några av sakerna som en hund kan spåra upp med hjälp av sitt fantastiska luktsinne. På senare tid har h

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/humlehund-i-forskningens-tjanst - 2025-10-03

När man talar om biologisk mångfald är det ofta artrikedomen ovan marken man tänker på. Men på senare tid har även livet under markytan fått allt mer uppmärksamhet. Här kommer fem enkla tips från Lunds universitet på hur du kan boosta jorden i din egen trädgård! Jorden, det vill säga den som finns under våra fötter, tillhör de artrikaste miljöerna i världen. På en liten yta kan det finnas flera ki

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/myllret-i-marken-sa-boostar-du-jorden-i-din-egen-tradgard-fem-enkla-tips-till-biologiska-mangfaldens - 2025-10-03

Grattis alla urbana trädgårdsägare! Era trädgårdar bidrar både till städernas biologiska mångfald samt gör att ni mår bra i kropp och själ. Det är dock förutsatt att trädgården inte är för liten eller bara består av en stor ödslig gräsmatta. Nu slår forskaren Helena Hanson ett slag för att låta trädgårdarna ta större plats i stadsplaneringen. Gröna ytor, till exempel parker och koloniträdgårdar, h

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/urbana-tradgardar-viktiga-den-biologiska-mangfalden-om-de-skots-ratt-och-inte-ar-sma - 2025-10-03

Två klimatforskare vid Lunds universitet, Kimberly Nicholas, som har närvarat som observatör vid två globala klimatmöten, och Markku Rummukainen, Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC, berättar vad som händer efter lanseringen av den senaste klimatrapporten. Vad ser du som nästa steg efter vad som framkom i IPCC-rapporten? Kimberly: Något som är helt tydligt i rapporten är att människan må

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vad-hander-nu-efter-klimatrapporten-fran-ipcc - 2025-10-03

Lunds universitet erbjuder, tillsammans med personal från CEC, en ny uppdragsutbildning som ska lära yrkesverksamma att upptäcka, spåra och bedöma komplexa miljöföroreningar och miljöbrott. Föroreningar i mark och vatten kan medföra stora risker för människor och miljön. Nu ges miljöinspektörer, handläggare på Länsstyrelsen, konsulter, jurister, poliser och myndighetsutövare möjlighet att lära sig

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-uppdragsutbildning-miljofororeningar-miljobrott - 2025-10-03

Odlingsmetoder som ger en högre kolhalt i åkermarken kan skydda både vete- och kornodlingar i ett framtida förändrat klimat. Detta enligt en ny studie från Lund. De metoder som krävs är dock på kort sikt kostsamma för jordbrukare, påpekar forskarna, som efterlyser riktade miljöersättningar. De pågående klimatförändringarna utgör ett hot mot den framtida livsmedelsförsörjningen. I Sverige väntas de

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/mer-kol-i-marken-kan-skydda-skordar-i-ett-framtida-klimat - 2025-10-03

Primitiva spisar och dieselmotorer producerar sotpartiklar som inte bara är dåliga för vår hälsa utan också verkar negativt på klimatet. Genom att påverka atmosfärens förmåga att bilda molndroppar och ispartiklar kan sotpartiklarna rubba molnens strålningsbalans. Det menar doktoranden John Falk som är aktuell med en avhandling om hur förbränning påverkar molndropps- och ispartikelbildning i atmosf

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ispartiklar-i-moln-kan-paverka-klimatet - 2025-10-03

Journalisten Samir Abu Eid och professor Michel Agier har utsetts till 2024 års hedersdoktorer vid Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Samir Abu Eid är bland annat journalist och utrikeskorrespondent. Han har varit knuten till Sveriges Television och TV4 sedan början av 2000-talet och har bland annat synts i programmen Korrespondenterna och USA-valet 2016. För närvarande är han

https://www.sam.lu.se/artikel/samhallsvetarnas-hedersdoktorer-svts-mellanosternkorrespondent-och-fransk-antropolog - 2025-10-03